Arrangemang
Detta evenemang har varit och är inte längre aktuellt.

Poesisamtal om Anna Margolin

Publicerat 30 november 2018 | Av |

Välkomna till en oförglömlig kväll!

”Anna Margolins poesi pendlar enkelt och elegant mellan det lågmälda och det högstämda, det kvinnliga och det allmänna, mellan myllrande gator och eftertänksam ensamhet. Den är väl värd att vaskas fram ur historiens glömska”, skrev Mikaela Blomqvist i sin recension i GP av Detta är natten.

Anna Margolin (1887–1952) föddes i Brest-Litovsk i nuvarande Belarus och flyttade vid tiden före första världskriget till New York, där hon tillhörde de jiddischspråkiga litterära immigrantkretsarna. Hon försörjde sig som journalist, debuterade som poet under 1920-talet och räknas idag som en av de främsta modernistiska poeterna på jiddisch.

Anna Margolin var över fyrtio då hon 1929 debuterade med ”Lider” (Dikter), en samling poesi skriven i huvudsak under 20-talet. Hon levde till 1952 men publicerade inte mer.

Beila Engelhardt Titelman som är doktorand i litteraturvetenskap och forskar om kvinnliga jiddischspråkiga poeter med tonvikt på Anna Margolin, har i år översatt och publicerat ett urval av Margolins dikter i boken Detta är natten. Dikterna presenteras både på svenska och en transkriberad jiddisch, Margolins rytmiska, rimmade dikter låter sig med fördel läsas högt.

Här kommer några ord om poeten från den intressanta inledningen av Engelhardt Titelman:

Under 1970-talet, med ett växande intresse för feministisk forskning liksom för litteratur på jiddisch, Anna Margolin är en av de jiddischspråkiga kvinnliga poeterna som fått mest uppmärksamhet sedan dess. Anna Margolins poetiska stil går inte att klassificera entydigt. Närmast kan hon betraktas som en litterär modernist med en egen karaktäristisk röst. Hon fann sitt lyriska språk främst i en dialog med en bred poetisk europeisk och jiddischamerikansk tradition, såväl från den samtida modernistiska litterära scenen som från äldre poesi. Margolin vägrade själv att identifiera sig med någon av de dominerande trenderna i sin tid. Hennes kamp för att hitta sin egen röst och identitet antyds i flera dikter, som i ”Min stam talar”, där personan blir invaderad av tidigare generationer och sin omvärld och har svårt att värja sig.

I ”Blott en dikt” beskriver Margolin de viktigaste dragen i sitt diktande.

Jag har blott en dikt –
Om förtvivlan och stolthet.
Den mörknar och glöder
I brons och stål.

Ett rått ackord.
Mycket tystnad, mycket skugga.
Jag formar ordet
Med mitt sista andetag.

Med tunga minnen,
åter och åter,
går jag som ett svärd
genom dikterna.

Här syns den språkliga omsorgen med stavelserna och rytmen, här framträder tydligt kopplingen mellan liv och dikt – det mörka, förtvivlade jämte en passionerad diktperson. Tystnaden är ett viktigt tema i dikten, tystnad, tigande, stumhet uttrycks ofta explicit på versraderna. Titeln på hennes första dikt var just ”Tigande” och tystnaden är central även i den dikt som i förkortad version finns graverad på Margolins gravsten, ”Hon med de kalla marmorbrösten”. Dess avslutande rader lyder ”Ni som går förbi, ha medlidande och var tysta- /säg ingenting”

Beila Engelhardt Titelman poesisamtalar den 5 december om Anna Margolin. Medverkar gör även litteraturvetaren och författaren Karin Brygger som kommer att läsa några av Anna Margolins dikter. Sångerskan och kompositören Ida Gillner har tillsammans med danskan Louise Vase tonsatt fem jiddischspråkliga poeter verksamma under 1920-talet. Ida Gillner kommer under kvällen att framföra en exklusiv ny soloversion specialskriven till poesisamtalet, med urval av Anna Margolins dikter.

Det kommer att bli en oförglömlig kväll!