Musik

Hjärta och smärta

Publicerat 9 januari 2012 | Av |

Ibland kan man känna att det blir pretentiöst när en sångare lever ut sina känslor lite för mycket, lite för seriöst. När det blir för mycket allvar och för lite glimten i ögat.

Andra gånger kan man känna precis tvärtom. Att det är så skönt med någon som vågar ta allt på allvar, som vågar vara egen och inte bryr sig om att ha en massa självdistans. Att en del människor är så begåvade att de inte behöver gömma sig bakom något.

En sån artist är Anna von Hausswolff som debuterade 2010 med Singing from the grave. Hon är en dramatisk singer-songwriter med piano och en unik röst som kan låta som ett nasalt barn ibland och ibland som en naturvarelse med överjordisk kraft. Låtarna får bli så långa som de själva kräver (The book är 9 minuter lång till exempel) och om det krävs att man byter språk mitt i en sång (Old beauty/Du kan nu dö) så blir det så.

Man kan associera till Joanna Newsom som också är en originell singer-songwriter med skiftande röst. Eller så kanske man tänker på Antony Hegarty i Antony & the Johnsons, som också låter som att han tagit bort alla barriärer mellan sitt hjärta och sin röst.

Det är inte någon lättlyssnad bakgrundsmusik sådär som man kanske tänker sig ”en tjej med piano” utan skivan kräver en del uppmärksamhet. Många sånger börjar som instrumentala viskningar och byggs upp till arga och sorgsna crescendon som moderna motsvarigheter till Ravels Bolero.

Nu när det inte står om henne i tidningarna hela tiden finns skivan faktiskt inne på många bibliotek för att låna. Klicka på länken för att beställa den till ditt bibliotek!

Ett svar till “Hjärta och smärta”