Facklitteratur
Detalj ur omslaget till "Jubileumsutställningen Göteborg 1923 - en grafisk resa". Förlag: Regionarkivet.

Detalj ur omslaget till "Jubileumsutställningen Göteborg 1923 - en grafisk resa". Regionarkivet.

Vad hände egentligen 1923?

Publicerat 17 december 2011 | Av |

De flesta av oss känner till den jubileumsutställning som genomfördes 1923 i samband med Göteborgs 300-årsfirande. Men hur många vet att utställningen lockade 4,2 miljoner besökare och att 41 000 av dessa var internationella gäster? Eller att man då grundade många av de attraktioner som vi har glädje av än idag: Konstmuseet, Götaplatsen, Svenska Mässan, Liseberg, Botaniska Trädgården,Slottsskogsvallen -för att nämna några.

För en stad med ett invånarantal med 230 000 personer var besökssiffrorna ansenliga. Det kan jämföras med Stockholmsutställningarna 1897 med 1,5 miljoner besökare och 1930 med sina 4 miljoner besökare.

300-årsjubileet, som på grund av sviterna efter kriget, sköts fram två år från 1921 till 1923 initierades och planerades av dåvarande stadsfullmäktiges ordförande Axel Carlander. Till sin hjälp hade han Axel Nilsson, chefen för Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg.

Utställningens omfattning

Utställningen var omfattande och innehöll bland annat: historisk utställning, skandinavisk utställning, utlandssvensk utställning och utställningar om konst, konsthantverk,, industri, svensk export, luftfart, internationell stadsbyggnad, automobiler och nordiska trädgårdar. I samband med utställningarna anordnades: allmänna svenska lantbruksmötet, Sveriges idrottsspel och internationella idrottstävlingar. Andra inslag såsom dansbana, Barnens Paradis, sångarvecka, militärorkester, ballonguppstigning, parader och fyrverkerier förgyllde.

Göteborgsutställningen – En nationell angelägenhet

Under denna tid var det ”inne” att genomföra stora utställningar. Den industriella delen medförde ett större fokus på att locka internationella besökare. Det handlade om att marknadsföra Sverige och svensk industri, historia och kultur. Man fick mycket publicitet genom att journalister togs väl om hand inför och under utställningen. Effekterna uteblev inte, flera tidningar skrev om utställningarna och New York Times publicerade en hel bilaga om tilldragelsen. Idrottsspelen kom att bevakas av ca 300 journalister, en anmärkningsvärd siffra då samma antal endast uppnåtts under ett OS. Målsättningen för idrottsspelen under Göteborgsutställningen var att föra samman fiender från världskriget på idrottsbanorna. Det hade visserligen gått ett OS i Antwerpen 1920 men dit hade inte centralmakterna Tyskland, Österrike och Ungern bjudits in. Just på grund av det nyligen avslutade kriget.

Att utställningen 1923 satte Göteborg på kartan råder det inga tvivel om. Just nu pågår arbetet med planen för Göteborgs 400-årsjubileum år 2021. I detta arbete bjuds alla in och kan engagera sig om man vill. Hur tror du att vi genom detta jubileum kan göra ett internationellt och historiskt avtryck för framtiden? Var med och skriv historia – lämna din idé på www.goteborg2021.com.

Vill du läsa mer om Jubileumet 1923? Då har vi två fina böcker vi lånar ut: Jubileumsutställningen 1923 – en grafisk resa av Thomas Hernqvist och Göteborgsutställningen 1923 av Louise Brodin.

Gästbloggare är Marie Anfinset, webbredaktör på goteborg2021.com.