Skönlitteratur, Stadsbiblioteket Dynamo, Ung kultur

Detalj ur omslaget till "Förr eller senare exploderar jag". Bonnier Carlsen förlag.

Tonårsböcker för vuxna

Publicerat 24 augusti 2013 | Av |

Det finns många ungdomsromaner som passar bra att läsa som vuxen. Kanske för att förstå problematik kring tonåren, minnas eller bara för att de är riktigt bra!

Många läste romanen Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. I Marcelo och den verkliga världen har vi ytterligare en roman om Aspbergers syndrom som många kanske missar just för att den är klassad som ungdomslitteratur. Marcelo är 17 år och går i specialskola. Han älskar hästar och vill sommarjobba på en farm. Det vill inte hans pappa, den framgångsrika advokaten. Istället tvingas Marcelo att arbeta hela sommaren på advokatbyrån i den verkliga världen. Den verkliga världen är full av svek och lögner, men också av kärlek. En ställer sig frågan om vi som sägs leva i den verkliga världen, verkligen är så sanna?

Pojkarna är en vacker och stark berättelse om makt och kön, men också om vänskap och att hitta sig själv. Handlingen kretsar kring tre unga tjejer som hittat en sällsynt blomma som de odlar och vårdar ihop. Tillsammans dricker de blommans nektar och märker att den har kraften att förvandla dem till pojkar under några timmar. Med sina nya pojkkroppar möter de en helt ny värld. De kan röra sig fritt, ta plats och de får respekt. Den nyfunna friheten sätts i kontrast till deras vardag där tjejkroppen ständigt utsätts för granskning, förödmjukelser och hån. Pojkarna är därför en träffsäker beskrivning av vardagssexism och härskartekniker. För karaktären Kim blir de könsöverskrivande lekarna mer än lekar och synliggörande av patriarkatets makt. Som pojke känner sig Kim som sig själv, som att hen äntligen hittat hem. Kims tankar och upplevelser är ett i ungdomslitteraturen sällsynt exempel på välformulerade funderingar kring ifrågasättande av könsidentitet, vilket gör Pojkarna än mer läsvärd, oavsett läsarens ålder. Läs, den prata om den, ge den till alla du känner!

Så har jag det nu  är Meg Rosoffs debutroman från 2004. Det handlar om Daisy som kommer direkt från det hypermoderna New York till engelska landsbygden där hon ska bo tillsammans med sina kusiner. Inom kort startar ett världskrig. Kusinernas mamma kan inte komma hem från sin resa och de fem barnen får klara sig utan vuxna. En tveksam kärlekshistoria mellan kusiner spelas upp parallellt med sjukdomen anorexia. Berättelsen marknadsförs som en tonårsdystopi, vilket är felaktigt eftersom att inget fokus läggs på framtidsscenarier och odemokratiska system. Istället är det en oerhört fängslande berättelse med fokus på relationer och överlevnad i en tillvaro så som många upplever den även idag. Boken kan jämföras med Janne Tellers Om det var krig i Norden.

Förr eller senare exploderar jag är en sträckläsningsbok. Det är en bok att skratta till, gråta med och prata om. Den handlar om 16-åriga Hazel, som sedan hon fick sin cancerdiagnos tre år tidigare vetat att hon aldrig kommer att bli frisk igen. I en stödgrupp för cancersjuka barn, som hon motvilligt tvingas till, träffar hon Augustus. Resten av historien handlar om deras kärlek, om vänskap och identitet. Om hur en kan älska någon och samtidigt veta att en förr eller senare kommer att explodera och krossa dem en lämnar bakom sig, om banden blivit för starka. Men mest handlar den om personer som vägrar vara de offer som omvärlden försöker se dem som.

Språket är möjligtvis lite pretto – fullproppat med metaforer och omskrivningar – men det gör ingenting. Det är en bok att älska och språket fångar och förstärker karaktärerna.

Om du vill ha tips på fler ungdomsböcker att läsa – Kom och träffa oss på Stadsbiblioteket Dynamo!

/Daniella Brummer Pind och Lisa Asu