Barnböcker

Detalj ur omslaget till "Tänk om det vore tvärtom" av Kerstin Friberg. Semafor förlag.

Tänk om det vore tvärtom

Publicerat 30 augusti 2017 | Av |

Tänk om det var djuren som bestämde över oss och inte tvärtom? Hur det skulle se ut får man en hint om i en ny rolig bilderbok.

Vissa nöjen borde människan kunna avstå från. Vårt utnyttjande av djuren sker ofta i ren slentrian. Vi tar för oss på deras bekostnad, trots att det finns andra alternativ.

I bilderboken Tänk om det vore tvärtom, text och bild Kerstin Friberg, får man sig en liten tankeställare. Hur skulle det se ut om det var djuren som hade överhöghet över människorna?

På varje uppslag kan man läsa en fyrradig vers, som illustreras med en välkänd djur-människarelation.

Vi har alla någon gång stått och tittat på djur bakom galler eller inhägnad. Men tänk om det var vi som satt i buren och djuren som stod utanför och skrattade? Visst kan man förstå att aporna tycker det ser kul ut med en rapande bäbis och gubbar som pucklar på varann med batong. Så mycket dumt som människan hittar på!

Att bura in medvarelser för att sedan stå och glana på deras trista och begränsade liv är ett nöje man skulle kunna vara utan. Så mycket roligare då att träffa på dem i naturen, när man minst anar det.

Men här är det djuren som tar revansch! Det måste vara en säls våta dröm att dressera människan att balansera bollar på näsan inför en samlad publik av sjölejon. Sälen svingar stolt sin dressyrpinne medan gubbarna svettas och försöker göra sitt bästa.

I hönshuset sitter tanter på rad i ett förnumstigt umgänge; hönan kikar in genom dörren och kollar att alla sköter sig.

Och åh, att vara travhäst och få satsa på sin favoritmänniska! Hästarna är helt i gasen och fäktar med sina hovar för att få människorna att pinna på.

Men det skönaste av allt är när ägarhunden äntligen kommer hem och den kopplade stackars matten får gå ut och lätta på blåsan, med sin lilla handväska intill sig.

För en björn är det höjden av mys att gona ned sig i fåtöljen framför brasan med en bok. I det omvända perspektivets land är det människan som får känna björnens toffelklädda tassar på sin rygg.

Dessbättre verkar människan sluppit sätta livet till.

De roliga illustrationerna i akvarellteknik låter djuren vara djur utan kläder, medan människorna skildras ur ett ironiskt von oben perspektiv. Detta för att betona det absurda och obetänksamma i vårt sätt att relatera till djuren, tänker jag. Och den avslutande lilla versen har en filosofisk knorr:

Inte ska man väl dressera
eller sätta nån i bur
det får man respektera
för vi är ju alla djur.

Detta är en riktigt skojig bok att samtala om och jag föreställer mej att barn i 4-6 årsåldern kommer att älska det omvända perspektivet!