Skönlitteratur

Levengood likt en fågel i en fågelholk. Omslagsfoto till Sommar: bilder av prat. Votum Förlag.

Sommar, sommar, sommar

Publicerat 19 juni 2014 | Av |

På midsommardagen den 21 juni startar årets första Sommarprogram i P1. Redan nu kan du njuta av en riktigt fin sommarpratarbok.

Fotona i boken Sommar: bilder av prat är verkligen speciella. Förutom ett spännande bildurval består boken av utvalda manus från det populära programmet Sommar som sänds i P1. Också kåserier ingår och det är ett trettiotal före detta Sommarpratare som får komma till tals i boken.

När det så gäller fotona berättar fotografen Cecilia Hallin:

– Jag såg bilder framför mig när jag lyssnade på Sommar. Sommarpratarnas berättelser blev till mina bilder. I mötet, i de rum som uppstod mellan mig och dem blev bilderna till.

Radioprogrammet Sommar sändes första gången 1959. Cecilia Hallin och Bibi Rödöös sommarbok ger prov på några av alla de som varit sommarpratare genom åren. Bland berättelserna finns det en som etsar sig fast lite extra hos mig. När jag läser berättelsen inser jag också att jag hört just detta Sommarprogram för några år sedan.

Skådespelaren Johan Rabaeus berättar om en mörk tid i sitt liv, då han just gått igenom en skilsmässa. För att klara ensamheten fick han av en vän två stycken undulater som tröst. Vännen tyckte att han behövde något levande att ta hand om. Samma vecka hamnade Rabaeus´ mamma på sjukhus och dog efter några dagar. Som om det inte var nog med detta, dog också den ena undulaten samma dag. Den andra undulaten, av Rabaeus kallad Pelle Kanin, blev ensam kvar och ett tätt förhållande mellan ”herre” och fågel inleddes. De pratade undulatspråk med varandra och Rabaeus köpte en ny, fin och påkostad bur. Fågeln bodde nu som i en schweizisk alpvilla och ofta stod dörren till buren öppen så att det var möjligt för fågeln att flyga omkring i lägenheten.

Rabaeus höll på att få en nystart i livet. Nästa steg var att han renoverade sin lägenhet. Men efter en inköpsrunda till IKEA, där han köpt en ny soffa, blev han hindrad att komma fram den sista biten då han närmade sig sitt hem. Halva Hornsgatan var avspärrat och när han efter stor möda lyckades ta sig fram till sin port, möttes han av en brandman.

– Är du Carl Johan Magnus Rabaeus? Följ med här!

Stora moln av sot omgav fönstren till Rabaeus´ lägenhet och tillsammans med brandmannen fick han återvända till sin lägenhet för att bese förödelsen. Med gråten i rösten frågar han brandmannen:

– Tror du att undulaten har klarat sig? Svaret blir ett dråpslag:

– Det är ju inget som överlever det här. Det förstår du ju.

Men visst kan mirakel ske ibland.

Kommentarer inaktiverade.