Film

Snuskig dans?

Publicerat 13 februari 2012 | Av |

Kanske har alla en film som de har sett fler gånger än de kan räkna. Man kan varenda replik utantill men ändå, eller kanske just därför, ser man den gärna en gång till.

För mig och väldigt många andra 70-talister är den filmen Dirty dancing.

Filmen kom 1987 när jag var 13 och bara titeln gjorde att jag hade klasskompisar som inte fick se den. Och visst finns det erotiska inslag i den här fantastiska blandningen av dansfilm och skildring av första kärleken, men jag skulle inte missunna någon trettonåring upplevelsen.

Filmen handlar om den tonåriga flickan som kallas ”Baby” som åker till en semesterort utanför New York med sina föräldrar på 60-talet. Baby är duktig i skolan och har en nära relation till sina föräldrar. På semesterorten får man roa sig med danslekar och andra gruppaktiviteter på dagarna och Baby har tråkigt. Men så träffar hon dansläraren Johnny och blir blixtförälskad. Han ser henne som ett bortskämt barn. Johnny är äldre och har levt ett betydligt hårdare liv. Men när Baby måste lära sig dansa och tränar intensivt med Johnny lär de känna varandra och snart är känslorna besvarade. 

Man kan tycka att det här är en charmig bagatell till film. En film om att den fula ankungen får prinsen, med lite härliga dansscener och bra musik från 60-talet.

Men det är faktiskt mer än så, och det är väl därför den håller för att se om tills varje replik har fastnat.

Filmen handlar om Babys första förälskelse och förhållande men medan det i slutet egentligen är oklart om sommarromansen kommer få en fortsättning i det verkliga livet är det desto tydligare att Baby har genomgått en utveckling och börjat bli vuxen. Hon har tagit egna moraliska beslut, sagt sanningen fast det är svårt att göra sina föräldrar besvikna, hon har tvingats inse att hennes pappa är mänsklig med mänskliga brister och hon har tagit sina första steg mot en frigörelse från sin uppväxtfamilj. Dessutom har hon fått se att man behandlas olika beroende på vilken klass man tillhör. Det anses gulligt när hon dansar med hotelldirektörens son och skandalöst när hon dejtar dansläraren.

Det är inte bara Johnny som förvandlar Baby från flicka till kvinna utan hon gör det själv och kanske är det inte så viktigt att det är just i Johnnys säng hon är när hon får frågan om vad hon heter på riktigt och hon får sitt vuxna namn.

”Frances, efter den första kvinnan i USAs regering.” Och Johnny svarar (och här måste jag skriva det på engelska för det är så jag minns det): ”Frances. That’s a real grown up name. ”