Skönlitteratur
Detalj ur omslaget till "Siri". Norstedts förlag.

Detalj ur omslaget till "Siri". Norstedts förlag.

Siri

Publicerat 18 juni 2013 | Av |

Vem var August Strindbergs första fru? Man skulle kunna tro att ”kvinnohataren” drogs till undergivna partners som inte ställde några krav. Men Siri von Essen var en motsägelsefull kvinna, lika ambitiös och viljestark som honom själv.

Lena Einhorn har skrivit en fascinerande roman om Siri von Essen, som var gift med August Strindberg i 13 år. Det började som en traditionell biografi och det märks att Einhorn har gjort mycket efterforskning för att få allt rätt. Alla brev i romanen är till exempel ordagrant återgivna. Men Siri fick sitt eget liv och biografin blev till en roman.

Jag är väldigt svag för den här typen av böcker. Man får lära sig om historiska personer, men på ett mer levande sätt än den traditionella biografin där författaren bara kan spekulera i hur huvudrollsinnehavaren kan ha resonerat och känt sig i olika perioder i livet. Romanformen presenterar snarare en teori om hur allt gick till och gör att det blir friare och mer spännande att läsa.

Siri von Essen var redan gift med friherren Carl Gustaf Wrangel och hade en dotter när hon träffade August Strindberg. Och i början umgicks de alla tre. Den unge författaren charmade det etablerade paret och han kom flera gånger i veckan för att äta middag och prata om teater.

Men vänskapen förvandlades till en passionerad förälskelse och August uppmuntrade Siri att satsa på teatern, det som alltid varit hennes stora dröm. Carl Gustaf, som också träffat en annan, Siris kusin, gick med på skilsmässa men hon fick ge upp sin dotter som en del av villkoren.

Sen började ett nytt liv för Siri. I sena 20-årsåldern var hon egentligen lite för gammal för att försöka sig på en teaterkarriär och dessutom hade hon ingen utbildning. Men hon var envis, August trodde på hennes talang och till slut fick hon hjälp och en roll och fick strålande recensioner och kontrakt på Dramaten.

Dottern från första äktenskapet dog i tuberkulos och det första gemensamma barnet med August lämnade de bort. Det var för tidigt fött och dog efter bara två dagar.

Handlingen berättas i två tidsplan. Dels handlar det om äktenskapets uppgång, men det finns också kapitel som tar upp uppbrottet, rättegångar och underhållspengar som aldrig kommer. Det är alltid ett effektivt grepp att få förälskelse skildrad sida vid sida av det nattsvarta slutet (lite som i filmen Blue valentine som man också kan låna hos oss).

Till en början är det Strindbergs tro på hennes förmåga som möjliggör skådespelarkarriären men när de flyttar utomlands och han får stå i ramljuset och umgås med tidens kända författare och konstnärer förvandlas hon allt mer till en hemmafru. Hon får stå i skuggan av sin man. Hans handlingar syftar mest till att de ska stanna i Frankrike, snarare än att ta sig hemåt. Trots att det var hon som till en början tjänade mest. Kände han sig hotad trots allt?

Tre barn till blir det och trots att Siri som ung verkat förbluffande kallsinnig till sina två döda barn blir det ändå dessa tre som blir viktigare än karriären och äktenskapet.

August gifte om sig två gånger och skrev dessutom den misogyna boken En dåres försvarstal där han beskriver det krackelerande äktenskapet med hårda ord. Men märkligt nog dog de ändå med bara några veckors mellanrum, många år senare. Man undrar om de trots allt hörde ihop, ända till slutet. Och om kärlek och hat ligger ganska nära varandra ändå.

Projekt Runeberg har kärleksbreven bevarade och här finns rader som dessa:

Har Ni icke mod att leva utan mig – har Ni
icke mod att leva med mig, så dö med mig och låt vår
kärlek fortgå på andra sidan döden ren och helig då
vi äro befriade från dessa usla kroppar som skola dra
ned allt! Dö med mig – o, i Ert sällskap skall jag
med glädje ge mig av ut i de oändliga okända
rymderna, där våra själar få omfamna varandra utan att
behöva blygas eller bedja någon annan än Gud om
lov!