Detalj från omslaget till "Astons stenar". Förlag Bonnier Carlsen.
Samla saker
Vad är det som ligger där?Är det en sten? Inte kan väl den ligga här alldeles ensam och frusen?
När jag läser Astons stenar av Lotta Geffenblad så blir jag alldeles varm i hjärtat. Det är en så fin och ömsint skildring av ett samlande barn. Ni vet, många barn gillar ju att samla på en massa saker, kottar, pinnar, kapsyler, snörstumpar – allt man kan tänka sig. Som förälder kan man tycka att det är så där måttligt kul att dela lägenhet med en massa skräp. Detta skildras så himla fint i Astons stenar.
En dag när Aston är på väg hem från Konsum med sin mamma så hittar han en sten på vägen. Den bara ligger där, alldeles ensam och övergiven. Stackars stenen! Aston tycker så synd om den, den skulle ha det mycket bättre hemma i Astons lägenhet. Nästa dag hittar han en sten till. Och en sten till. Och en sten till. Och en sten till. Astons mamma och pappa blir snart helt tokiga på alla stenar som är överallt i lägenheten. Kanske finns det ett bättre ställe för stenarna, så det blir lite som om stenarna hade åker på semester? Kanske en strand där vågorna kluckar och solen skiner?
Jag tycker att Astons stenar är en riktig pärla med hög igenkänningsfaktor för både stora och små. Illustrationerna är jättefina och boken är stillsam och lite poetisk. Jag bara älskar Aston, han är en så rar karaktär. Om Aston finns även boken Astons presenter. Den är också jättefin.
Astons stenar ingår i en av våra bokpåsar för högläsning. Läs mer om projektet läs ♥ högt här!
