Barnböcker

Detalj ur omslaget till "Pudlar och Pommes". Lilla Piratförlaget.

Pudlar och Pommes

Publicerat 28 november 2016 | Av |

Hundarna Ullis, Katta, Ludde och lilla Vovve bor i den bästa av världar. Här finns en grönskande dalgång med pool, blommor och ett litet rött hus. Men plötsligt blir allt annorlunda! Solen skiner för mycket och allting torkar ihop.

Pija Lindenbaum har kokat ner stora frågor som att behöva fly och bli betraktad med misstänksamhet till småbarnsnivå i bilderboken Pudlar och Pommes. Man måste säga att sättet hon närmar sig ett så svårt ämne på är briljant. I stället för att lyfta fram krigets fasor, har hon ersatt flyktens orsak med torka. Och humorn har ersatt pekpinnen utan att budskapet går förlorat, om det nu finns ett sådant.

Landskapet förändras och tonar in i en torr, röd färgskala. Nu börjar allt kännas hotfullt! Någon har slängt en sten i den uttorkade poolen och snart har precis allting tagit slut. Smågodiset också. Så vad återstår att göra? Hundarna måste hitta en ny plats och flytta från sitt land.

Åh vad jobbigt, tycker Ludde och Katta. Men vill man inte svälta ihjäl så…

Pyjamasarna och plånboken packas ned och de tränger ihop sig i den minimala båten. Plötsligt slår ovädret slår till, det blir hemskt och lilla Vovve trillar överbord! Turligt nog kastar en jättevåg tillbaka honom i båten igen. Och när motorn lägger av tvingas de ro i flera dagar.

På en strand i ett annat land står några pudlar och vinkar. Här är det finfint med vattenspridare och trädgårdsstolar. Är ni på semester? Undrar pudlarna. Hundarna är helt utmattade när de vacklar i land och orkar inte svara. Och lilla Vovve är livlös och platt som en strumpa! Men efter lite kill så vaknar han till liv igen.

Pudlarna verkar vänligt sinnade och kommer med täcken och varmt te. Fast en av dom vill inte alls dela med sig! Skall vi inte ha någonting, gnäller han, när de andra vill tulla på potatisförrådet för att bjuda de nykomna. Inte vill han ge dem husrum heller. Har man ett så långt hus, då vill man ha det ifred, menar han med sin pudellogik. Och ser inte hundarna lite löjliga ut med sina lustiga skärp runt midjan?

I sin godhet bidrar pudlarna i alla fall med filtar, så att de åtminstone kan få bygga sig ett tält.

Nu tycker dom snälla pudlarna att det verkar mysigt att tälta. Man tänder brasa och har kul tillsammans runt lägerelden. Men den dumma pudeln känner sig ensam. Det är inte så roligt att bo själv i det stora huset när alla andra myser i tältet. Så när de vaknar nästa morgon hittar de ett meddelande från den dumma pudeln, undertecknat med ett tassavtryck:

Ni ska få potatis. Ni får bo i huset.

Mer behöver ju inte sägas. Alla hundar flyttar in i huset och Ullis introducerar det okända begreppet pool i pudlarnas land. Nu har man något nytt att samlas kring och de gräver och gräver så att sanden yr. Den dumma pudeln också.

Men smågodis finns visst inte i det här landet.. 

Vilken tur att det finns barnboksförfattare som förmår att skriva roligt om ett allvarligt och komplicerat ämne. Pudlar och Pommes är en fantastisk bok att samtala kring! Godheten och generositeten vinner över dumheten och snålheten. Nya projekt påbörjas i en ny framtid. Jag tänker att boken kan ge barn som verkligen har erfarenhet av att fly över havet verktyg att bearbeta sina upplevelser och försonas med sina minnen.