Skönlitteratur

Detalj ur omslaget till "Om icke vetekornet". Modernista förlag.

Detta evenemang har varit och är inte längre aktuellt.

Om icke vetekornet. Klassikerprat 2

Publicerat 16 september 2015 | Av |

Ngugi wa Thiongo är den afrikanska litteraturens nestor. Ständigt nobelpristippad och uppmärksammad ända sedan den första romanen kom ut. Han är också en av de mest politiskt och samhällskritiskt orienterade författarna i Afrika. Kom och lyssna på professor Maria Olaussen då hon belyser och samtalar om en av hans mest lästa romaner.

Kenyas självständighetskamp var verkligen en kamp. Engelsmännen trivdes bra i det sköna klimatet och ville inte ge ifrån sig sina privilegier eller lämna sina bosättningar. Samtidigt som man i Europa strävade efter demokrati och rättvisa, kunde man ta sig rätten att kolonisera en annan kontinent.

Det var i Ngugi wa  Thiongos egen folkgrupp kikuyu som upproret startade och det var också i kikuyernas del av landet som gerillarörelsen Mau-Mau växte fram. Under undantagsperioden 1952 och 1960 attackerades vita farmare och polisstationer av Mau-Mau som spred skräck bland den vita befolkningen. Engelsmännen svarade med tortyr och med att sätta människor i koncentrationsläger.

Men blodbaden väckte avsky i resten av världen och trots att Mau-Maurörelsen kuvades, bidrog den starkt till att Kenya blev självständigt 1963.

Romanen Om icke vetekornet tar sin början den första dagen i Kenyas självständiga historia.

Byns frihetshjälte Mugo, försöker vakna upp ur en nattlig dröm som inte vill släppa taget. Paralyserad och utan att kunna röra sig ser han hur en vattendroppe sakta närmar sig ögat. Hela bilden och drömmen skapar ett känsloläge av onda aningar, som dröjer sig kvar i den fortsatta berättelsen.

Det är ingen enkel sak, att med självklara moraliska val föra en kamp mot en kolonial överhöghet. Mugo upplever att han tvingats till handlingar som i efterhand blir svåra att glömma bort.

Vid den här tidpunkten fanns inte heller försoningstanken, det vill säga att man skulle prata om vad som skett – rätt eller orätt – som människor gjort med sin Sannings- och försoningskommission i Sydafrika.

Mugo är romanens huvudperson, men samtidigt myllrar boken av individer och karaktärer som bildar ett kollektiv. Att det skulle bli svårt att hitta den gemensamma identiteten och att ersätta en kolonial överhöghet med osjälviska makthavare förstår man redan i inledningen av boken. Nya makthungriga och giriga politiker tar de gamla kolonialherrarnas plats och den fattige som vill ha en bit jord får åter stå tillbaka.

För Ngugi wa Thiongo innebär författarskapet också ett politiskt och socialt engagemang. Han fick själv uppleva hur en vit farmare lade beslag på den jord som hans familj brukat i generationer. Man kan föreställa sig att han hade stora förhoppningar på ett Kenya fritt från förtryck och korruption!

Eftersom Thiongo var mån om att nå de breda lagren med sitt författarskap skriver han från 1978 sina böcker på sitt hemspråk kikuyu. Han är en obeveklig sanningssägare och kritiserar makthavarna i sina pjäser och romaner. För det satt han fängslad i ett år och kunde inte fortsätta verka i sitt eget land. Sedan 1982 lever han i exil och bor numera USA, där han är lärare i litteratur vid University of California.

Ett samarbete mellan Stadsbiblioteket Göteborg och Studieförbundet Vuxenskolan.