Arrangemang

Detalj ur omslaget till "Att gå med sina skuggor" av Jude Dibia. Smockadoll förlag.

Detta evenemang har varit och är inte längre aktuellt.

Litterär salong: Att gå med sina skuggor

Publicerat 2 juni 2017 | Av |

I de flesta länder är det inte helt oproblematiskt att vara gay. Också i ett land som Sverige, där homosexuella backas upp av lagstiftning och politisk välvilja finns det förbättringspotential. Men jämfört med världen som helhet är Skandinavien ändå en dräglig plats att leva på för HBTQ-personer.

På den afrikanska kontinenten är det bara Sydafrika som har en lagstiftning som garanterar de homosexuellas rättigheter. Därmed inte sagt att det är lätt att vara gay där heller.

I länder som Nigeria, Uganda och Kenya pågår en häxjakt HBTQ-personer. Lagarna har skärpts och som gay riskerar du långa fängelsestraff. I både Kenya och Nigeria är det också straffbart att underlåta att anmäla avvikande sexuell läggning.

2014 drabbades de homosexuella i Nigeria av ett dråpslag. Då fastställdes den nya lagstiftning som gjorde det kriminellt att älska någon av samma kön. Osäkerheten och rädslan tilltog, homofober tog saken i egna händer och det blev vanligare att homosexuella utsattes för misshandel och övergrepp.

Författaren Jude Dibia kommer från Lagos i Nigeria, men bor numera i Malmö. I juni 2015 blev han Malmös fristadsförfattare. Fristadsprogrammet innebär att en förföljd författare eller konstnär erhåller ett stipendium under en period av två år, då hen kan arbeta med sitt konstnärsskap utan att behöva frukta för sitt liv.

Jude Dibia är gay och skrev 2003 boken Walking with the shadows, som nu kommit ut i svensk översättning av Kristian Karlsson. På svenska heter den Att gå med sina skuggor. I förordet berättar Jude hur svårt det var att få boken publicerad. Tystnad från de flesta förlag och de som svarade vågade inte publicera av rädsla för repressalier. Men ett litet förlag var modigt nog och 2005 utkom den. Idag är det hans mest lästa roman.

Boken handlar om Adrian, en välbeställd man i övre medelklassen. Han har en vacker fru, bra jobb och en dotter. Inom honom finns också en sida som han hållit hemlig i alla år. Han dras till män och har haft ett par kortare relationer innan han gifte sig med Ada.

Men nu uppdagas allt. En kollega som av misstag fått veta hans hemlighet blir ertappad med att ha förskingrat och Adrian ger sitt godkännande till han avskedas. För att hämnas låter kollegan arbetskamraterna veta. Snart vet alla andra också.

Reaktionerna från Ada och familjen låter inte vänta på sig. Det hjälper inte att Adrian försäkrar att han älskar Ada och att det som hände innan han gifte sig inte har någon betydelse nu. Adrian måste lämna sitt hem och hitta ett rum på stan. Ada störtar iväg och aidstestar sig och dottern.

När Adrian är ensam med sig själv kommer minnena från barndomen tillbaka. Hur han, som den vekare av bröderna fick utstå deras hårdhänta lekar och hur han längtade efter bekräftelse från sin far. Nu ställer bröderna honom mot väggen. Varför gifte han sig? Varför berättade han inget? Deras resonemang kring homosexualitet gör att man förstår att det nog inte varit någon större poäng för honom att låta dem få veta. Att homosexualitet är en synd kan man ju läsa i bibeln och då är det ju så, menar de. Adrian invänder att det är människor som tolkar och att det kanske kan finnas andra sätt att förstå?

Man blir verkligen beklämd när man inser hur stigmatiserande det måste vara att leva som gay i Nigeria och jag gissar att Dibias skildring av reaktionerna från omvärlden är baserade på egna och andras erfarenheter. Inte bara den som berättat om sin läggning blir utfryst; även familjen drabbas.

Brodern Chika försöker rannsaka sig själv och minns hur Adrian blev behandlad i familjen. Vad hade de gjort för fel? Kanske prästen kan få Adrian på andra tankar? Bröderna bjuder in församlingens pastor, som försöker driva ut den onde anden med böner och piskrapp.

Men Ada går på tjejträff och till hennes förvåning berättar en av väninnorna att hon egentligen gillar kvinnor och att hennes man accepterat det. Hur är det möjligt? Ada känner de nya vindarna blåsa och katastrofen mister något av sin udd.

På sitt arbete blir Adrian inkallad till chefen. Han förstår varför, men chefen vill inte bekräfta att det beror på alla rykten. Han hänvisar i stället till utredningen av kollegan och kanske behöver Adrian lite semester?

Adrian är framgångsrik i sitt arbete och förbannar den nigerianska avundsjukan, att vilja hitta anledningar till att peta den som det går bra för. Ingen på jobbet tar hans parti, kollegorna vänder bort sina huvuden och undviker hälsa. Men chauffören som kör honom hem berättar att också han han har haft relationer med män.

Så småningom inser Adrian att det inte går att leva i Nigeria som gay och att han vill vara sann mot sig själv. Adrian skiljs från sin fru i ett samförstånd och sätter sig på planet mot en ny framtid utomlands. Nu vet han vem han är, han gillar det och tänker inte låta någon annan hindra honom att bli lycklig.

Romanen berättar om ett människoöde, som säkert är representativt för många människor på den afrikanska kontinenten. Då kan man ju också minnas att homosexualitet betraktades som en sjukdom i Sverige, ända fram till 1979. Sakernas tillstånd kan ändras fortare än man anar!

West Pride och Litterär Salong på stadsbiblioteket!

Kom och lyssna på Malmös fristadsförfattare Jude Dibia, då han samtalar med prästen, författaren och HBTQ-aktivisten Lars Gårdfeldt.