Facklitteratur

Detalj ur omslaget till "Bad Feminist". Albert Bonniers förlag.

Läs om en dålig feminist i sommar!

Publicerat 7 juli 2016 | Av |

”Coolare än Caitlin Moran, smartare än Lena Dunham!” står det på Adlibris. Det gick ju inte att stå emot.

Roxane Gay är en ”dålig feminist” för att hon inte vill bli satt på piedestal. Hon är inte perfekt, varken som feminist eller som kvinna, utan helt mänskligt motsägelsefull, och flera av essäerna handlar om just det.

Gay är svart, kvinna och dessutom överviktig. I underläge hela tiden. Alltid ifrågasatt och underskattad. Och just därför blixtrande skarp och välformulerad och ägnar sig inte ett ögonblick åt att försöka smälta in och vara förstående.

Här skriver hon om att vara den enda svarta läraren på varje universitet hon jobbat. Hon analyserar och sågar filmer och böcker, hon skriver om att åka på bantningsläger, om att bli våldtagen och om att vara kvinna.

Som vit känner jag mig lite dum när jag inser att jag trodde att Niceville var en trevlig bok och film och att jag aldrig riktigt reflekterat över hur enahanda svarta människor och svart historia porträtteras i Hollywood. Ibland tycker jag att Gay går för långt, att hon kritiserar utan urskiljning, men det mesta är bara deprimerande aha-upplevelser.

Det är en bok som handlar lika mycket om rasism som feminism. Men här finns också annat, som tangerar de frågorna, men också bär på något eget. Mitt favoritkapitel handlar om osympatiska romankaraktärer och hur läsare reagerar på dem. Medan det finns gott om exempel på manliga ”antihjältar” verkar det med en kvinnlig huvudrollsinnehavare vara många som likställer en bra bok med att man ska tycka om huvudpersonen. Man ska helst vilja ”vara kompis” med henne.

Det är roligt att Gay är så insatt i populärkultur och att hon, som är så uppenbart välutbildad och smart, ändå glatt berättar att hon läst alla delar i ”Femtio nyanser”, att hon älskar Hungerspelen, att hon tittat på tusentals avsnitt av alla möjliga populära TV-serier och att hon läser Vogue helt oironiskt. Här känner man sig inbjuden och kan känna igen det mesta.

Bad Feminist (som trots titeln är översatt till svenska) är en jätterolig bok att läsa i sommar helt enkelt. Antingen från pärm till pärm, eller så bläddrar man fram och tillbaka och läser det man är intresserad av. Jag kommer garanterat vara mer uppmärksam på fördomar och stereotyper nästa gång jag ser en film med en svart karaktär (och kanske ännu mer uppmärksam när det inte finns en enda icke-vit karaktär).