Facklitteratur

Detalj ur omslaget till "Kvinnors röster". Historiska media.

Kvinnors röster

Publicerat 4 augusti 2016 | Av |

Det finns en hel del på pränt om berömda kvinnors liv i historien. Men om du, liksom jag, undrar över hur en helt vanlig kvinna hade det – hennes drömmar och valmöjligheter – så är det mer tunnsått. I en nyutkommen bok lyfter Eva Helen Ulvros fram tretton kvinnor. De blev aldrig berömda, men deras livsöden är likafullt intressanta att ta del av.

En av kvinnorna i Kvinnors röster: livsöden från det moderna Sveriges framväxt hette Elisabeth Schmidt. Hon föddes 1843 i Göteborg. När Elisabeths mor dog gifte fadern om sig, vilket medförde att dottern inte längre trivdes i föräldrahemmet. Hon tvekade därför inte att tacka ja till en ledig tjänst som guvernant hos familjen Carlson på Foss prästgård i Munkedal i Bohuslän. Att vara guvernant var på 1800-talet ett socialt accepterat sätt för en borgerlig kvinna att förtjäna sitt uppehälle.

Av Elisabeths dagböcker från 1860-talet förstår vi att hon snart kom att avsky sitt jobb. De sju barnen var inte bara bråkiga utan också obegåvade. Arbetstiden var oreglerad och hon visste inte vilka arbetsuppgifter som förväntades av henne. Arbete och fritid flöt ihop. Förhållandet till kyrkoherdefrun, tant Adelheid, var heller inte det bästa. Till råga på allt blev Elisabeth olyckligt förälskad i en viss docent Pontus Wikner och fick sitt hjärta krossat.

Det är lätt för oss idag att ha synpunkter på att Elisabeth dröjde fyra år med att säga upp sig, trots att hon vantrivdes. Likväl genomfördes en rad reformer som underlättade för kvinnor på arbetsmarknaden på 1800-talet, vilka gav henne fler valmöjligheter. Man var därtill nödd och tvungen eftersom kvinnoöverskottet var betydande, bland annat på grund av den stora emigrationsvågen till Amerika. Inte mindre än 35-40% av kvinnorna var ogifta från mitten av 1800-talet till 1920-talet och behövde erbjudas möjlighet till försörjning.

1863 blev ogifta kvinnor vid tjugofem års ålder äntligen myndiga. Lika arvsrätt för män och kvinnor infördes 1845. Kvinnor gavs möjlighet att utbilda sig till lärarinnor. De släpptes vidare in på några statliga verk, till exempel Postverket. Vi fick kvinnliga journalister, författare och fotografer. Näringsfrihet infördes 1864 och det blev fritt fram att starta affärsrörelser.

Ulvros fina bok består av kvinnoporträtt från sent 1700-tal till våra dagar, främst 1800-talet. Olika samhällsklasser runt om i vårt avlånga land är representerade. Tyngdpunkten ligger på borgerliga kvinnor i Skåne och Blekinge, vilket inte är så konstigt då bokens författare till vardags är professor i historia i Lund. Eva Helen Ulvros berättar kunnigt och medryckande om kvinnornas levnadsvillkor samt bjuder oss på utdrag ur brev, dagböcker, memoarer och intervjuer. Hon sätter texterna i sina sammanhang, tolkar och hjälper oss att läsa mellan raderna.

Låna Eva Helen Ulvros intressanta bok Kvinnors röster och läs om hur guvernanten Elisabeth Schmidts liv kom att gestalta sig och om de andra kvinnornas synnerligen varierande livsöden!