Detalj ur omslaget till "Kurre Snobb och popcornen" av med text av Sanna Tahvanainen och bild av Lena Frölander-Ulf. Schildts & Söderströms förlag.
Kurre Snobb och popcornen
Frosseri räknas som en av de sju dödssynderna. När man blir besatt eller beroende av något, vad det än vara må, blir man sällan sitt bättre jag. Tanken på det åtrådda fyller varje skrymsle i medvetandet och allt annat bleknar bort.
I boken Kurre Snobb och popcornen, med text av Sanna Tahvanainen, och bild av Lena Frölander-Ulf, får vi träffa den elegante ekorren Kurre. Att han är en riktig dandy förstår man när man ser hans upptvinnade morrhår och flådiga outfit. I sin röda väst med guldknappar och rutiga byxor är han avgjort den fränaste ekorren i Holland Park där han bor. På grenarna i trädet svajar all hans grannlåt och spegeln sitter strategiskt mitt på stammen. Pricken över i:et är guldklockan som han ärvt efter sin farfar.
Nu ger han sig ut på promenad i parken och han går låångsamt, så att alla ska lägga märke till hans person. Grävlingen muttrar missunnsamt över extravagansen, men duvflickorna kuttrar av förtjusning. Kurre bugar djupt över komplimangerna, så djupt att han ser något sticka fram under parkbänken. En vacker randig låda! I lådan finns små fluffiga vita moln, som smakar smör. Popcorn!
Det var det godaste Kurre någonsin ätit och genast blir han som besatt. Var kan det finnas mera sådant? Att han skulle gå på musikal med råttan struntar han i, nu gäller det att finna vägen till dessa godsaker.
Som på beställning kommer den hårdföre björnen cyklande med sin popcornvagn. Men Kurre har ju inga pengar, och det blir till att slita av alla fyra guldknapparna från västen att betala med.
Nu börjar det verkligen gå utför! Plötsligt kan han inte tänka på något annat än de ljuvliga popcornen och han är helt i händerna på den cyniske björnen, som plockar av honom allt han äger.
Kurre har som blivit någon annan. Han är nedsolkad och helt utslagen av allt han tryckt i sig. Där ligger han i rännstenen när råttan kommer förbi. Har Kurre glömt att de skulle gå på musikal? Inte kan han se vad klockan är heller, för den har ju björnen fått.
När råttan tar honom till vattnet för att han skall få se sin spegelbild och vem han blivit, känner han knappt igen sig själv. Och det svider runt nosen av allt saltet.
Kläder är kanske finast när de är nya, säger råttan. Med vänskap är det tvärtom.
Vissa saker är svåra att prata med barn om. Jag tänker att en bok som denna kan bli en ingång till ett samtal om drogberoende hos en vuxen som finns i barnets närhet. Hur den man tycker om blir en annan och hur svårt det är att stå emot.
Jag läser gärna böcker från Afrika och Asien och gillar att resa iväg med hjälp av litteraturen. Jag skriver också om böcker som inte fått så stor uppmärksamhet men som berört mig och om bortglömd litteratur.
