Arrangemang, Skönlitteratur

Agnes Gerner. Foto: Maja Flink

Detta evenemang har varit och är inte längre aktuellt.

Katapultpristagaren Agnes Gerner och spoken word-poeten Felicia Högnelid

Publicerat 7 april 2015 | Av |

Agnes Gerner debuterade 2014 med diktsamlingen Skall. En bok om människoblivande och djurblivande, om sorg och liv, berusning och kärlek.

fredag 10/4 deltar bland andra Agnes Gerner och Felicia Högnelid i arrangemanget Trappa ner. Agnes Gerner läser ur sin poesisamling Skall och spoken word-poeten Felicia Högnelid framträder med egna dikter. Miriam Lannge Lidin, bibliotekarie på Stadsbiblioteket, har intervjuat dem om deras skrivande och vad det betytt för dem.

Vad fick dig att börja skriva?

Agnes Gerner: – På lågstadiet hade jag en väldigt fin lärare som förklarade poesins möjligheter för mig, att dikten var en plats där jag kunde ta kontroll över språket, bryta mot reglerna. Jag behövde inte bry mig om att följa en konventionell syntax, jag kunde hitta på ord, jag kunde undersöka världen på ett sätt som passade mig. Sedan dess har jag betraktat poesin som mitt främsta uttryckssätt, den form som bäst tillåter mig att säga det jag vill ha sagt.

Felicia Högnelid: – Det blev så, jag antar att jag var tvungen. När jag väl hade börjat ville jag fortsätta för det var så roligt. Typ så.

Vad betyder boken/texten för dig?

Agnes Gerner: – Oerhört mycket, på många olika sätt. Det är det första textprojekt jag någonsin slutfört, och bara det är en enorm känsla, att det faktiskt går, bara man inte ger sig. I ena stunden är orden gömda i ens dator, i nästa går de att låna på biblioteket (vilket är en rätt obeskrivlig känsla när man som jag är både poet och bibliotekarie)!

Felicia Högnelid: – Spoken word is my life. Mina motton är Andrea Gibsons ”we have to create, it is the only thing louder than destruction” och ”changing the world through stories”.

Vilket är ditt bästa lyriktips?

Agnes Gerner: – Jag skulle vilja rekommendera Jonas Grens nya bok, Överallt ska jag vara i centrum, och Jenny Wrangborgs böcker, särskilt Kallskänken, samt Marie Norins 11.05.05- 14.10.17. Det är tre böcker som tar ställning, som inte hymlar med sin ilska, som är angelägna i ordets bästa bemärkelse. I synnerhet Jonas bok är dessutom väldigt rolig.

Felicia Högnelid: – Enjoy. Lyssna på Andrea Gibson. Det finns så mycket fantastisk ordkonst som tar sig rakt in i ens fiber på ett oerhört existensiella behagligt vis. Och det finns texter som känns trista och trök. Hitta de förra. De finns. T ex på youtube. Apropå tips. Ett av guldkornen bland tips jag fått är Henry Rollins ”Travel. Read. Don’t shut up.

Fler författare som deltar i fredagens arrangemang är  Elise Karlsson som läser ur senaste boken Linjen, en mörkt humoristisk undersökning av arbetet som idé, ideologi och vardag och Marie Norin som läser dikter ur 11.05.05-14.02.01 som utgår från hennes arbete med psykiskt funktionshindrade. Välkomna!