Skönlitteratur

Detalj ur omslaget till "Alex" av Pierre Lemaitre. Sekwa förlag.

Kalla kårar i sommarvärmen! Del 1

Publicerat 28 juni 2017 | Av |

Om du är sugen på en riktigt hårresande historia, så kan jag tipsa om en nyutkommen fransk tegelstens-thriller, vilken jag själv avverkade i rasande fart under två långa ljusa sommarkvällar.

Det är dessvärre vanskligt att ge sig på att återberätta handlingen i Alex av Pierre Lemaitre utan att riskera förstöra läsupplevelsen för presumtiva läsare. En del av bokens läsvärde ligger i dess oförutsägbarhet. Vem är bödel och vem är offer? Och vem förtjänar egentligen mina läsarsympatier?

Det jag ändå kan avslöja är att Alex involverar en ovanligt brutal seriemördare, vars signum är att låta offren inmundiga frätande syra. Polisutredningen står minst sagt och stampar, vilket gör den skallige och ovanligt kortvuxne kommissarie Camille Verhoeven extra grinig. Och han är, ska gudarna veta, ingen muntergök under normala omständigheter och en ytterst komplex personlighet. Sedan hans fru kidnappades och mördades för fyra år sedan har han lidit av svåra depressioner och det är först nyligen som han återvänt till arbetet som kriminalpolis vid Parispolisen.

Camilles båda vapendragare är varandras diametrala motsatser. Louis besitter en ansenlig privat förmögenhet och klär sig med en inom poliskåren sällan skådad elegans. Armand, å sin sida, är patologiskt snål och föredrar att ekipera sig på Stadsmissionen. När Camille och kompani återigen ställs inför en brutal kidnappning tvingas kommissarien att återuppleva fasorna från det förflutna samtidigt som han nödgas föra en ojämn kamp mot klockan.

Det var ett bra tag sedan jag fick fatt på en sådan klurigt planlagd och gastkramande thriller, en riktig bladvändare! Ett tips är dock att du inte bör lida av råttfobi, ifall du har i avsikt att läsa den här boken. Personligen ser jag fram emot Camille, som är aviserad att komma ut i slutet av september, även om jag är  förbryllad över att man valt att ge ut trilogin i fel ordning. Av någon outgrundlig anledning börjar man med bok två och fortsätter med bok tre(!) Inte desto mindre blir boken en ljusglimt i det begynnande höstmörkret!

Kommentarer inaktiverade.