Skönlitteratur

Detalj ur omslaget till "Kamratfesten". Albert Bonniers förlag.

Ingrids deckarklassiker

Publicerat 31 juli 2015 | Av |

Pust! Semestern har varit ovanligt hektisk i år. Jag har nätt och jämt undgått att bli hängd, sprungit på ett lik på en klippa när jag var ute på vandring, deltagit i en återföreningsträff för studenter i Oxford och dessutom blivit friad till stup i kvarten. Allt utan att behöva resa mig ur hammocken annat än för att fylla på tekannan.

Pusseldeckarna som livade upp min semestertillvaro är skrivna av Dorothy L. Sayers och titlarna i tur och ordning: Oskuld och arsenik (Strong Poison) från 1930, Drama kring ung dansör (Have his Carcase) från 1932 samt Kamratfesten (Gaudy Night) från 1935.

Mitt – och Dorothy L. Sayers (hon var petnoga med L:et och efternamnet ska uttalas sluddrigt utan att y hörs) alter ego – är förstås Harriet Vane, känd deckarförfattare och feminist med ett skandalöst förflutet.

Böckerna om Harriet och Lord Peter är minst lika mycket kärleksromaner som deckare. Gentlemanna-detektiven lord Peter Wimsey blir blixtförälskad i Harriet när hon står åtalad för mord på sin före detta älskare. (Efter Dorothys död stod det klart att historien var delvis självbiografisk – ja, inte mordet, men väl porträttet av älskaren.)

Allt som allt blev det sexton deckare och en handfull novellsamlingar om Lord Peter innan Dorothy satte punkt och började ägna sig åt religiösa dramer i stället. Så här i efterhand har man förstått att Dorothy hade planer på att låta paret Lord Peter och Harriet göra comeback. Efter Dorothys död upptäckte man ett halvfärdigt manuskript och Jill Paton Walsh betroddes med uppgiften att färdigställa Lord Peters sista fall (Thrones, Dominations) ( 1998).

Förutom Lord Peters vimsiga charm är det miljöskildringen som gör att jag fastnat för Dorothy L. Sayers böcker. Det är märkligt hur hemma man känner sig bland solblekta chintzgardiner, blommiga soffor, knattrande skrivmaskiner, välskräddade dräkter, hattar, tweed och promenadkäppar.

En tillvaro utan ringande mobiltelefoner och datorer har onekligen sin lockelse. Fast, det är klart att gå in på Youtube på iPaden och titta på Edward Petherbridge i rollen som Lord Peter är förstås inte så dumt det heller.

Men glöm inte att fylla på tekannan!

P.S.

Ett sätt att avnjuta Dorothy L Sayers böcker är att låna BBC:s charmiga radioföreställningar av Busman’s Honeymoon och Five Red Herrings med Ian Carmichael som Lord Peter Wimsey. DS