Detalj ur omslaget till "Hundar som jobbar". Alfabeta förlag.
Hundar som jobbar
Hunden är människans bäste vän, sägs det. Det är roligt att någon gång i sitt liv ha ägt en hund och upptäcka hur den knyter an och kommunicerar med sin ägare.
Min hund hette Betty. Hon var en gatukorsning och skulle vakta mitt hus var det tänkt, när jag bodde i Tanzania. I Afrika skall en hund jobba och uppfostras till att bli arg och farlig. Knähundar var ett okänt begrepp och mina grannar tyckte att hon fick alldeles för fin mat och för mycket dalt. Då kunde hon ju inte bli argsint och skrämma folk.
Så var hon också ofarlig och skojsig och älskade bus. När nyckeln sattes i låset låg hon på lur för att sedan rusa in och kasta sig på rygg på golvet med tassarna i vädret. Sedan skulle jag som en återkommande ritual släpa ut henne, eftersom hon inte fick vara inne. Man kunde se hur hon skrattade i ögonen!
Nu har det kommit en rolig faktabok för barn i bilderboksåldern som heter Hundar som jobbar, med text av Ulrika Nulty och bild av Jens Ahlbom. Vad allt kan inte en hund lära sig!
Hundens nos är som en gåva till människan. Tänk om man kunde se det hunden ser när den är på jakt i dofternas rike.
Varje hund presenteras med namn och sedan berättar den själv om sitt uppdrag. Är man servicehund så får man lära sig att sköta tvättmaskinen och hämta mobiltelefonen och är man signalhund gör man husse uppmärksam på ljud. Mest glamoröst är förstås att vara skådesspelarhund och bli filmad.
Varje hund som porträtteras är en liten personlighet med ett alldeles eget uttryck i ögonen. En riktigt rolig faktabok för barn och vuxna som gillar hundar!
Hundar tycker om att vara nyttiga. Carina Bodström har skrivit två fulsöta bilderböcker om en hjälpsam hund; Hjälphunden och Hjälphunden rycker ut igen.
Hjälphunden är alltid redo. Dagen är inrutad och morgonen börjar med lite gymnastik och filosoferande över de stora frågorna, såsom varför choklad är godare än sparris, med mera. Iklädd sin lilla sjuksköterskemössa knaltar han sedan ut på stan med sin räddningsväska – förvissad om att världen skall bli en bättre plats av hans tjänster.
Och se: där står den stackars Ruffhunden på torget och försöker musicera på en trasig kam. Ruffhunden är lite på dekis och behöver avgjort tas om hand. Hjälphunden och Ruffhunden promenerar till pantbanken och räddar tillbaka Ruffhundens saxofon som han pantsatt. Och i förbifarten passar han på att rädda en groda som inte lärt sig simma ur stadsfontänen. Tänk vilken tur att han just råkade ha en livboj i grodstorlek i sin räddningsväska!
Väl hemma blir Ruffhunden ompysslad av dom coola, uniformerade och hårdsminkade hjälpsystrarna medan grodan får träna simtag i diskhon. Den härliga dagen avslutas med en fest och att hjälphunden – utmattad som han är av alla sina filantropiska gärningar – somnar i soffan med sina nyfunna vänner.
Jag läser gärna böcker från Afrika och Asien och gillar att resa iväg med hjälp av litteraturen. Jag skriver också om böcker som inte fått så stor uppmärksamhet men som berört mig och om bortglömd litteratur.
