Blogg, Facklitteratur, Skönlitteratur

Foto: John Haynes.

Hemtam bland despoter

Publicerat 18 mars 2015 | Av |

Hilary Mantel avslöjar i sin fängslande självbiografi ”Skuggan av ett liv” att det är hennes egen livshistoria som inspirerat henne att skriva romaner om maktfullkomliga despoter. Hon har ju umgåtts med sådana i hela sitt liv.

TV-serien, som bygger på Hilary Mantels prisbelönta roman Wolf Hall om Henrik VIII:s England, kommer att sändas på svensk TV under året. Den ligger i topp på min ”får inte missa”-lista.

Skuggan av ett liv är av samma kaliber som mina andra favoriter till anglosaxiska självbiografier: Ängeln på sjunde trappsteget av Frank McCourt, Jeanette Wintersons Varför vara lycklig när du kan vara normal och inte minst Harry Bernsteins oförglömliga Den osynliga väggen med uppföljaren Drömmen. Hilary Mantel delar humor och lysande formuleringsförmåga med Jeanette Winterson, och hästminne med Harry Bernstein. Trots misär, obegriplig dialekt, orättvisor, kränkningar, pengabrist, religionstvång, klassamhälle, oresonliga lärare och sjukdom, så finns här också humor och värme.

Hilary beskriver galghumoristiskt sin uppväxt i norra England på 1950- och 60-talen. Hon kallar den sin ”gulag”.  En dag flyttar en främmande man in hos familjen. Ett par år senare, när Hilary är elva, flyttar familjen – förutom fadern – till ett ”finare” område. Den före detta hyresgästen introduceras som Hilarys nye far och hon får byta efternamn. Sin egen far träffar hon aldrig mer och ingen i familjen nämner någonsin hans namn.

Så fort Hilary får möjlighet så flyttar hon hemifrån. Hon börjar studera juridik, men hennes liv förpestas av ständig värk och migrän. Sitt misstag – som hon skriver – ligger i att hon uppsöker en läkare. Eftersom man anser Hilarys åkommor vara psykosomatiska, så blir hon remitterad till en psykiater. Antidepressiva mediciner, valium och liknande skrivs ut i långa banor. De får till följd att hon en tid skrivs in på psykavdelning och tvingas avbryta sina studier.

Mitt i detta kaos vaknar Hilarys intresse för historia, då hon upptäcker att hon känner sig hemtam med maktfullkomliga despoter. Hon har ju umgåtts med sådana i hela sitt liv.

Till slut är det Hilary själv som i en läkarbok på universitetsbiblioteket i Gaborone i Botswana hittar svaret på gåtan om sin mystiska sjukdom, men det får du själv läsa om i boken.

Ofta dubbelvikt av smärta har Hilary författat sina böcker. De har blivit 13 stycken till dags dato. Hilary Mantel kan numera också ståta med att, som första kvinna och första britt, två gånger ha vunnit Booker-priset. 2009 fick hon utmärkelsen för Wolf Hall och 2012 för uppföljaren För in de döda, som utspelar sig under Tudorepoken och berättas ur Thomas Cromwells (statsman under Henrik VIII:s regering) synvinkel.

Hilary Mantel har äntligen fått sin revansch och lyckats vända misslyckande i triumf.

 

Kommentarer inaktiverade.