Barnböcker

Lennart Hellsing. Foto: Thron Ullberg.

Grattis Lennart Hellsing!

Publicerat 5 juni 2014 | Av |

Lennart Hellsing, som den 5 juni fyller 95 år, lär själv lite skämtsamt tala om sig själv som ”100 minus”.Trots sin höga ålder är han fortfarande aktiv som författare och bilderbokspoet.

Hans totala produktion av bilderböcker, sagor med mera är imponerande i sin omfattning. Debuten skedde på 1940-talet med Katten blåser i silverhorn.

Jag minns Snurrskivan från min barndom på 60-talet. Den lite sorgsna och allvarliga rösten sjöng om Annabell Olsson och jag lyssnade noga och memorerade alla orden. Annabell Olsson var ”en förtrollad prinsessa från sagan som råkat gå vilse och bor här hos oss”. Så sjöng den kvinnliga rösten och orden hade Lennart Hellsing skrivit. I åtanke hade han haft sin äldsta dotter Susanna, som då var sex år.

Nu har illustratören Lena Sjöberg tolkat Hellsings text om Annabell Olsson, som dansar förbi i siden och sammet, sitter och drömmer eller trär pärlor på snoddar. Resultatet har blivit en underbar liten bilderbok som är alldeles nyutgiven.

Berättelsen Den underbara pumpan var en favorit för mina barn då de var i rätt ålder för Hellsingböcker på slutet av 80-talet. Jag läste högt om Lillbjörn och Storbjörn som under ett fasligt regnoväder gick ut och planterade det viktiga fröet. Det som sedan växte, och växte och VÄXTE. Från det lilla fröet, som är SÅ litet, blir det en pumpa. Så stor blir pumpan att de bägge björnarna kan flytta in i den. Och efter ett tag blir pumpan ännu större och den lossnar från stjälken och blåser i sjön. Till slut blir björnarna luftbjörnar och frågan är om de alls finns då? Sagan om Lillbjörn och Storbjörn finns bland annat återgiven i Nyfiken i en strut som utkom första gången 1947. Boken kom i nytryck 2012. Här finns också Kusin Vitamin och Herr Gurka.

En frisk fläkt i Hellsingfamiljen är Krakel Spektakel, som vid det här laget är över sextio år. Medlemmar ur sångensemblen Amanda har gjort en mycket fin tolkning av Hellsings texter på en CD-skiva utgiven 1998. På skivan både sjungs det och tänks det. Just tänkandet är ju centralt i Hellsings litterära produktion. I Bananbok och Ägget tar han upp viktiga existentiella livsfrågor. Humorn finns där också och jag kan inte låta bli att delge några strofer ur Banankyrkogården, en av dikterna i Bananbok.

”Den okände bananens grav

vi stannar vid och tänker stilla:

Vem bet hans unga ryggrad av?

Vem skar och gjorde honom illa?”

Det blir nog lite svårt att äta en banan i fortsättningen!