Skönlitteratur
Detalj ur omslaget till "One thousand years of manga". Flammarion books.

Detalj ur omslaget till "One thousand years of manga". Flammarion books.

Glödande höstlöv och olästa mangablad

Publicerat 11 oktober 2012 | Av |

En av våra bibliotekarier, Ylva Sommerland, har precis disputerat. Hon har skrivit en avhandling om Manga och vi är såklart väldigt stolta. Läs här om hennes minnen från en resa till Japan och få en introduktion till mangakulturen.

Regndränkta höstlöv denna oktoberdag i Göteborg får mig att tänka på en resa sent i november 2011 för knappt ett år sedan och en promenad bland glödande höstlöv vid Kiyomizutemplet med utsikt över Kyoto.

Mitt huvudsakliga mål med resan var emellertid att träffa en mangaprofessor och hennes studenter vid Kyoto Seika Universitets mangafakultet.  Det visade sig att universitetet låg på en minst lika vacker plats bland bergen en bit utanför Kyoto. Studenterna tog med mig på en sightseeing på skolan som är en kombinerad praktisk och teoretisk universitetsutbildning där man förutom manga kan studera karikatyrteckning och traditionellt japanskt måleri.

Mangaläsare i Japan läser sina favoritserier som följetonger i vecko- eller månadsmagasin med olika genreinriktningar. Populära serier ges ut som fristående volymer. Universitetet har tillsammans med kommunen startat ett internationellt mangamuseum i en före detta skola. På Mangamuseet i Kyoto finns flera våningar med ”mangaväggar” där läsarna kan komma och läsa manga på plats.

När jag var där satt och stod läsare överallt. På museet finns i stort sett all manga från 1950-talet – då manga började ges ut i den form som den ges ut i dag i Japan – och fram till idag. Masterstudenten Miho från Tokyo, som flyttat till Kyoto på grund av jordbävningen i mars samma år, visade mig runt och hjälpte mig hitta de manga jag sökte.

På museet finns även en permanent utställning över mangans historia och utveckling fram till idag. Med de relativt få titlar av manga som finns översatta till svenska är det svårt att förstå hur stort manga är i Japan. Studenterna på mangafakulteten i Kyoto berättade även för mig att det oftast är en karaktär som är viktigare än själva berättelsen.

Fansen följer sin favoritkaraktär oavsett medium i manga, anime, TV-spel och även ”live action”-versionerna av serierna. Ett exempel på en sådan figur som är extremt populär är ”tennisprinsen” Ryoma Echizen i mangan The Prince of Tennis av Takeshi Konomi.

Vissa menar att mangans bildspråk har sitt ursprung i medeltida japanska bildrullar, bland annat illustrationerna till Berättelsen om Genji – världens första roman. Det jag uppskattar med manga är en uppfinningsrikedom och skicklighet att komponera och variera bildspråket där berättelsen verkligen flyter fram. Fina exempel på denna typ av bildberättande jag framför allt kan rekommendera finns i sportmanga, som exempelvis Cross Game om baseball eller Takehiko Inoues Real, som jag läser just nu. Real handlar om tre huvudpersoner som delar passionen för basket och alla råkar ut för livsomstörtande händelser. Sporten som fokuseras på här är rullstolsbasket.

Trots att jag ägnat de senaste tio åren åt att läsa manga har jag känslan att det finns olästa mangablad för mig att upptäcka. Det kan behövas guidning för den som aldrig läst manga. På biblioteket har vi en mängd bra introduktioner. Här är avslutningsvis några tips: Manga – the Complete Guide av Jason Thompson. Här finns korta innehållsbeskrivningar av populära manga och även introduktioner till de vanligaste genrerna. Frederik L Schodts Manga! Manga! The World of Japanese Comics gavs ut redan 1983, men är fortfarande aktuell och användbar och citeras även av dagens mangaforskare från Japan. Brigitte Koyama-Richards One Thousand Years of Manga är otroligt rik med intressanta bildreferenser till möjliga influenser i mangans historia och innehåller även intervjuer med konstnärer, samt ordlista och ett förslag på en kronologisk översikt.

Kommentarer inaktiverade.