Skönlitteratur

Detalj ur omslaget till "Simma med de drunknade". Wahlström & Widstrand förlag.

Ge dig av på äventyr i läsfåtöljen!

Publicerat 11 oktober 2016 | Av |

Norrmannen Lars Myttings roman ”Simma med de drunknade” är en vindlande släktsaga, som tar dig bortom allfarvägarna, rakt in i norska fjällvärlden och Europas nattsvarta förflutna. Ge dig av på ett storslaget äventyr i läsfåtöljen med boken under några ruggiga höstkvällar framöver!

Edvard bor hos sin farfar Sverre Hirifjäll på den gamla släktgården i undersköna Gudbrandsdalen där de livnär sig på att odla potatis. Sverre kör Mercedes och avgudar Wagners musik. Han dristar sig sällan in till byn, eftersom man tisslar och tasslar om honom och sprejar hakkors i lacken på hans bil. Edvard pikas i skolan, men försvarar alltid sin farfars heder till varje pris. Det var farfar Sverre som tog sig an honom när han var tre, efter det att hans föräldrar omkommit under oklara omständigheter på ett slagfält från första världskriget i nordfrankrike 1971. Sedan dess har det varit de båda mot världen!

Farfadern tiger som muren om allt som rör det förflutna och luften på gården är tjock av hemligheter. När Edvard fyllt 23 dör hans farfar knall och fall. Bland farfaderns efterlämnade papper hittar han dokument, fotografier och brev med förbryllande uppgifter, som han känner sig tvungen att gå till botten med.

Jakten på sanningen för Edvard över Nordsjön till Shetlandsöarna, en plats med starka och urgamla band till Norge. Han anar att svaren på hans frågor står att söka hos farfar Sverres bror Einar, som var motståndsman. Det förhöll sig alltså så att de båda bröderna Hirifjäll kom att strida på motsatta sidor under kriget. Einars oblida öde blev att sluta som kistbyggare på Shetlandsöarnas mest vindpinade utpost, trots att hans yrkesskicklighet som finsnickare saknade motstycke.

Historien rymmer åtskilliga frågetecken som behöver rätas ut. Vem var egentligen Edvards mor, hon som hade två identiteter och föddes i koncentrationslägret Ravensbrück i krigets slutskede? Hur kom det sig att hon hamnade i Gudbrandsdalen? Och vad är det för mystiskt arv, som det refereras till? Edvard lämnar inte någon sten orörd i sitt sökande efter sanningen och växer som person på kuppen.

Romanen Simma med de drunknade är synnerligen intressant, spännande och välskriven. Det är fascinerande att tänka sig att människors agerande under andra världskriget fortfarande lever kvar i glesbygdsbornas medvetande i Norge. Lars Myttings teman, sätt att skriva och stämningen i boken får mig att associera till Henning Mankells böcker. Också i Myttings skrivande ryms övergivna barn, snåriga kopplingar både bakåt i tiden och till utlandet samt kärlek med förhinder.

Lars Mytting är, får man förmoda efter att ha läst hans senaste roman Simma med de drunknade, en hängiven amatörsnickare. Han arbetar som journalist och har ett par tidigare böcker i ryggsäcken. Kanske drar du dig till minnes faktaboken Ved, som kom för något år sedan, i vilken Mytting vrider och vänder på det knastertorra ämnet ved. Boken som mot alla odds blev en internationell bästsäljare!

Föredrar du att lyssna på Simma med de drunknade, så kan du välja ljudboken eller om du av någon anledning har svårt att läsa tryckt text även talboken.

Ge dig av på ett storartat läsäventyr i höstmörkret!!