Barnböcker

Detalj ur omslaget till "Flickornas historia: från igelkottsflickan på stenåldern till Julia i vår tid". Alfabeta förlag.

Flickornas historia

Publicerat 11 mars 2015 | Av |

Som barn tyckte man om att fantisera kring vem man skulle varit om man fötts i en annan tid, i en annan familj och kanske i ett annat land. Att de barnen förmodligen inte hade leksaker eller fick gå i skolan var klart, särskilt inte om man var flicka.

Historieböckerna domineras av naturliga skäl av män med makt. Men säkert lyckades många kvinnor knutna till män i hög position påverka historiska skeenden utan att det registrerades.
Vanligt folk har inte heller fått sin historia nedtecknad i någon större utsträckning. Därför är det väldigt spännande att läsa om hur flickliv kunde gestalta sig under till exempel bronsåldern.

Men trots allt har det funnits betydelsefulla kvinnliga makthavare och härskare, även under tider då kvinnorna inte hade samma rättigheter som män, eller tillåtits befinna sig på den politiska arenan. Jag kommer osökt att tänka på vår egen unionsdrottning Margareta, som härskade över hela Norden på 1300-talet. Hennes manliga kollegor såg henne inte alltid med blida ögon. Albrecht av Mecklenburg skickade henne en synål och uppmanade henne att hålla sig till nål och tråd, vilket han ju sedan grymt fick ångra.

Flickor och barn är så gott som osynliga i historieböckerna. Att någon då formulerar och beskriver flickans vardagsliv såsom det verkligen kan ha utspelat sig under århundradena, känns nästan som en lättnad.

Journalisten, författaren och filmaren Kristina Lindström har skrivit tre volymer med samlingsnamnet Flickornas historia.

Den första delen heter Flickornas historia. Från Igelkottsflickan på stenåldern till Julia i vår tid. I sjutton kapitel, benämnda med varsitt flicknamn lyfts flicköden fram, samtidigt som tidsåldrarnas människor och vardagsliv lyser fram. Så spännande det är att få landa i en tid med ett vardagsperspektiv och försöka förstå vad som skiljer liv och epoker från varandra. Historiska omvälvningar, digerdöd och religionens makt påverkade även en liten flickas tillvaro.

Del två i serien heter Flickornas historia. Europa. Varje epok får en liten introduktion och levandegörs sedan med namngivna flicköden. Det är intressant att läsa om hur livet kunde gestalta sig i olika samhällsklasser. Även om man hette Elisabeth och blev vigd till drottning, kunde man få gå omkring och vara olyckligt kär i ett helt liv!

Nu har en tredje del utkommit, Flickornas historia. Världen. Här beskrivs flicköden från gamla  Egypten till dagens Palestina. Vissa flickor har verkligen funnits och andra är berättade utifrån ett historiskt antagande. Här blir man verkligen varse hur livet skiljer sig för flickor, beroende på vilken världsdel man fötts i. Nutida flicköden, som Phoolan Devis belyser hur flickor i Indien tvingas leva under förhållanden som världen borde lämnat bakom sig för länge sedan. Phoolan tog verkligen sitt öde i egna händer och förändrade sitt liv och andras med vapen i hand.

Jag tänker mej att intresset för historia nästan måste börja med att barnet får landa i berättelser som de kan identifiera sig med och fantisera omkring. Att nyfikenheten väcks när enskilda människoöden får namn och ett ansikte. Berättelserna är också alldeles lagom långa och det är spännande att landa i olika tidsepoker. Förorden till volymerna är inbjudande och man vill börja läsa direkt, såsom denna reflexion i Flickornas historia. Europa:

Varje människa är en historia. Varje andetag. Varje skratt. Varje tanke som hon tänkt. På varje plats där du går har en annan människa gått, en gång för länge sedan. Varje droppe vatten från himlen har runnit genom andra tider.. En annan människa drack av det. Någon badade i det en gång.  

De första två delarna är illustrerade av Anna-Clara Tidholm och den sista av Lina Bodén.