Ett litet urval av Christinas alla lånekort.
Ett lånekort i varje hamn
Det är bråda dagar inför öppningen av nya Stadsbiblioteket och extra krafter behövs. Jag är den nya extraresursen på kommunikationsavdelningen. Christina heter jag, ganska ovanligt namn för en 80-talist men min pappa är smålänning och min mormor älskade Vilhelm Moberg.
Jag växte upp i Malmö och stadsbiblioteket där kändes många gånger som ett extra vardagsrum, min pappa läste tidningar och jag kollade i barnböcker.
Sedan jag lämnade Malmö för att plugga har jag bott i flera olika städer i landet. Då har alltid en av de första platserna jag lokaliserat varit biblioteken. Ibland kanske jag uppsökte biblioteken i ren nöd för att få tag på en internetuppkoppling men kanske också för att få känna den där trygga vardagsrumskänslan igen. Då har ett bibliotek lyckats tror jag, när man som besökare på en allmän plats får en ”vardagsrumskänsla”. Jag har även besökt bibliotek för att börja nysta i den nya stadens kulturliv, de har varit väldigt bra på att slussa en vidare och annonserat om kulturdag/nätter, skivmässor och utställningar.
Självklart när jag varit runt på biblioteken har jag även lånat en del böcker och skivor genom åren. Vad jag läser är väldigt brokigt och årstidsstyrt. När höstmörkret faller på tänder jag lampan och läser gärna 1800-talets ”chicklitt” som Wuthering heights och Jane Eyre med sönderblåsta slätter, mörka hemligheter och sinnessjukdom. Jag måste dock erkänna att läsandet ofta får böja undan för ett starkare intresse. När jag får tid över tar jag mig till min ateljéplats där jag målar, tecknar och gör grafiska mönster. Platsen delar jag med ett gäng härliga kvinnor som lever livet efter pensionen.
Under dryga fem år har jag nu roat och rotat mig i Göteborg, jobbat med grafisk form på inhousebyrå och marknadsavdelning. Till slut har jag hamnat hos er. Nu ska det bli extra kul att hjälpa alla nyinflyttade göteborgare att hitta och känna sig trygga på Göteborgs bibliotek.
