Facklitteratur

En ostindiefarares återkomst

Publicerat 23 september 2013 | Av |

”Jag tror att det går att bygga en fullskalemodell av ostindiefararen. Med den kan vi segla till Kina.” Året är 1992 då Joakim Severinson och Anders Wästfelt smider planer och ett mäktigt projekt börjar på allvar att ta form.

Av en slump råkade jag hamna mitt i festligheterna när ostindiefararen Götheborg återvände till sin hemmahamn häromsistens. En underbart solig septembersöndag hade människor samlats för att få se Götheborg när hon seglade in i hamnområdet. För min del var det inte planerat att följa denna begivenhet. Inte den här gången. Men då Götheborg seglade ut på sin allra första långfärdssegling hösten 2005 var jag en av flera tusen personer som i förväg hade planerat en utflykt till hamninloppet för att se ostindiefararen åka i väg. Riktigt festligt var det och man kände sig lite lokalpatriotisk och stolt över att vara göteborgare. Jag följde det hela från land men det var också ett stort antal båtar som följde ostindiefararen ut genom hamninloppet. Det var en riktigt mäktig syn minns jag och en mycket stor folkfest.

I samband med att den första resan avslutades i juni 2007 utgavs boken Ostindiefararen   Götheborg – en resa i historiskt kölvatten.

I boken, som är 263 sidor tjock och mycket rikt illustrerad med färgfoton, får vi inte bara följa den första resan till Kina med ”kopian” Götheborg. Dessutom får vi också ta del av den resa som slutade med att ”originalet” Götheborg förliste i september 1745. Vardagslivet ombord varvas med historiska faktauppgifter och hamnrapporter från de platser som besöks. Ostindiefararprojektet, alltså det som ledde fram till byggandet av en ny ostindiefarare, beskrivs också i boken.

Det är fascinerande att följa vardagslivet ombord på Götheborg som den 2 oktober 2005 seglade i väg på den första resan till Kina. I kapitlet Man överbord! berättas om en händelse som inträffade redan efter två dygns färd. En av jungmännen ramlar i vattnet från aktern. Stor dramatik men det hela slutar lyckligt. Jungmannen som föll i vattnet var en kvinna och hon var på benen igen redan senare samma dag. Just ordvalet med ”man överbord” och ”jungman” får mig att fundera över varför det inte finns några ”kvinnliga” facktermer i det här sammanhanget. Fast det är klart : ”Kvinna överbord!” respektive ”jungkvinna” ; det låter kanske en smula krystat?

”Kopian” Götheborg är 41 meter lång och 11 meter bred. Hon har 12 segel och 14 kanoner. Besättningen består av 70 personer.

En av besättningsmedlemmarna, Henrik Wallgren, beskriver ostindiefararen så här: ”Detta underbara overkliga sagoskepp, alla dessa ton av historia och kärlek till havet. En otymplig dunderklump som ständigt putsas och gnids som om hon vore en lyckoslant. Vi dyrkar henne som en avgud”.

Låna boken om Götheborg på Göteborgs stadsbibliotek och bli fascinerad du också!

 

 

Kommentarer inaktiverade.