Frida Ulvegren och Jonas Asp. Foto: Stadsbiblioteket.
Bokcirkel för att rädda ett döende intresse
Vilma, en av våra unga bokcirkeldeltagare, har skrivit ett intressant reportage om läsning och om att bokcirkla hos oss! Här kan du läsa det.
Unga läser mindre än vad de brukade göra. Istället spenderar de allt mer tid på sina mobiler och datorer. Mediepedagogen Frida och ungdomsbibliotekarien Jonas, som har drivit en bokcirkel för unga i två år nu, funderar på hur det kommer sig och vad det kan leda till.
Bokcirkel i Dynamo, stadsbibliotekets ungdomsavdelning
Klockan är 17:00 på stadsbiblioteket i Göteborg. Vi har samlats sex personer i ett litet runt rum i mitten av den stillsamma byggnaden. Dörrarna runt oss är stängda och de tunga röda draperierna har dragits för de få fönster som blickar ut till labyrinter av bokhyllor i barnavdelningen utanför.
Frida Ulvegren och Jonas Asp startade den här bokcirkeln för två år sedan. Den riktar sig till ungdomar från 13 till 25 år och varje månad samlas en liten skara bokälskare för att diskutera en ny ungdomsbok. Böckerna varierar mycket i genre och längd, men de leder alltid till intressanta diskussioner om innehållet. För Jonas och Frida var starten av bokcirkeln en självklar och viktig del av deras arbete.
– Vi ville kunna sitta ner med ungdomar och verkligen diskutera böckerna. Att låta dem komma nära och göra något mer av litteraturen, berättar Jonas. Det är också ett sätt för oss att föra ut litteraturen och få folk att läsa.
De ungdomar som Jonas pratar om verkar det finnas färre och färre av nu för tiden. Andelen 16-24 åringar som läser böcker varje vecka har sedan 80-talet minskat från 40 procent till 25 procent, en trend som är unik för den målgruppen. Andelen medelålders som läser böcker varje vecka har under samma tidsspann hållits konstant på runt 40 procent. Det går inte att förneka att unga idag söker sig till annan underhållning än skönlitteraturen och det är många som undrar varför. Jonas tror att det beror mycket på det digitaliserade samhället vi lever i idag.
– Läsning har blivit mer konkurrensutsatt nu för tiden. Film och spel till exempel, har blivit något som vi alltid har tillgång till, om det så är på telefonen, laptopen eller paddan.
Jonas berättar också om kiosklitteraturen som var populär under 70-80-talet. Snabblästa äventyrs-, action- och skräckromaner brukade finnas i mängder i kioskhyllorna, och människor i alla åldrar köpte dem när de ville ha snabb underhållning. Den kulturen menar han har försvunnit helt nu.
I bokcirkeln den här veckan diskuterar vi boken Stanna av Flora Wiström. En bok om en ung kvinna, hennes liv i Stockholm, och hennes första stora kärlek. Vi turas om att läsa upp frågor om innehållet som vi drar ur en liten plåtburk. Hur fick boken dig att må? Var det något som var oväntat i boken? Den till början blyga tystnaden försvinner snart och ger plats för en passionerad diskussion om huruvida huvudkaraktärens första möte med kärleksintresset var realistiskt eller inte.
Positiva aspekter med skönlitteratur
Forskning har visat att läsning av skönlitteratur har många positiva aspekter, inte minst för att det leder till ett ökat ordförråd och alla dess fördelar. Läsning kan till exempel också minska stress och göra oss mer empatiska, något som Frida håller med om.
– Om man till exempel träffar en främling som är väldigt otrevlig så tror jag att läsningen kan påminna en om att det här är en människa med en hel berättelse, en hel livshistoria.
Detta, menar hon, är något som man lätt kan gå miste om man aldrig läser skönlitteratur.
Även om unga inte läser just böcker nuförtiden, så spenderar de mer tid på att läsa än någon annan tidigare generation. Den ökande användningen av mobiltelefoner tvingar dem att läsa text varje dag i form av SMS och sociala media. Frågan är om den här sortens läsning verkligen kan ersätta skönlitteraturen.
– När man skriver sms och liknande så förenklar och förkortar man språket, så man får inte samma rikedom av språket, säger Frida.
– Jag tror inte att det kan ersätta böcker. En bok är ett konstverk, och man kan få ut många olika saker av att ta till sig och förstå ett konstverk. Man kan få en ny syn på något i livet, men det för också med sig ett större ordförråd och framför allt ett större tålamod, säger Jonas. Att läsa en bok ju mer tålamodskrävande än sociala media.
Efter en och en halv timme i bokcirkeln har vi dragit alla lappar ur burken och tiden är slut. Vi ställer oss upp och säger hejdå. Frida och Jonas påminner om nästa månads bok innan vi alla splittras och återgår till våra egna liv.
Kommer skönlitteraturen försvinna?
Det går att spekulera länge om skönlitteraturen är döende i en värld där annan underhållning blir allt mer tillgänglig. Många tror att den kommer bli undanträngd, digitaliserad och kanske till och med bortglömd. Varken Jonas eller Frida tror att läsning kommer att dö ut helt, men de är båda övertygade om att litteratur kommer att ha en annan roll i framtiden.
– Det kan bli mer som det är nu, att det blir mer exklusivt och mer perifert. Det blir mindre och mindre viktigt och den funktionen den fyller kommer att flyttas över i andra former. Jag tror ändå att det alltid kommer att skrivas böcker, skrivas manus, skrivas berättelser, oavsett om de dyker upp i TV-spel, filmer eller böcker, säger Jonas.
Under tiden kommer Jonas och Frida att fortsätta arbeta med att främja ungas läsning på stadsbiblioteket. Utöver bokcirkeln håller de också en skrivarcirkel för unga. Frida berättar också om hur de försöker locka besökare till läsning genom till exempel genreindelning och skyltning. De införde nyligen en hylla med “snabblästa böcker” för elever som måste läsa något i skolan, men som egentligen inte är intresserade. Meningen med hyllan är att böckerna ska vara lätta att komma in i, beroendeframkallande, och locka till vidare läsning.
I dagsläget går det inte att säga om digital underhållning helt och hållet kommer att ta över den plats som litteraturen förr hade. Det är möjligt att Jonas och Fridas bokcirkel en dag kommer att stå utan deltagare. Tills dess kommer de dock att fortsätta att kämpa för att läsning ska förbli en vanlig del av ungas allt mer underhållningsrika liv.
Vilma Ylvén
Ett svar till “Bokcirkel för att rädda ett döende intresse”
Mycket intresseväckande och välskrivet reportage! Skickligt gjort! Roligt att Vilma som själv är ungdom skrivit om just detta. Ger reportaget 10 pasta carbonara av 10 möjliga. <3
För att göra ett inlägg i debatten vill jag dock tillägga att jag tror att det är lätt att falla i fällan, så att säga, när det gäller ungas vanor och övergång till det tekniska och hamna i en situation där man hytter med fingret eller utan att egentligen mena det hamna i ett sluttande plan resonemang – utan att egentligen fundera över varför man tänker så. SMS och förkortningar tar i min mening inte något direkt från språket, det bör nog snarare ses som en utveckling innanför ramarna av den textbaserade kommunikationen. Det är en del av dagens ungdomskultur och bör väl i egenskap av detta tillskrivas någon form av värde som sådan, snarare än att det sopas under mattan som något som tar ifrån språket. Men det är återigen bara min åsikt och jag välkomnar andra synpunkter. 🙂
Sedan kan det vara svårt att inte göra det, särskilt i den digitala tidsåldern vi lever i som vi ofta ser som ett hot mot böckerna – det är nog lätt att bli lite för konservativ i den frågan, eftersom digitaliseringen i det långa loppet lär göra böcker mer lättillgängliga vilket nog är en nödvändighet idag – kanske till och med för deras överlevnad. Ungdomen i sig vänder sig nog inte mot litteraturen, det finns bara många fler alternativ att roa sig med – som Vilma belyser i reportaget. Jag tänker till exempel på den klassiska radion, som ersatts av andra medier. Många unga lyssnar mycket på podcasts och det måste väl ändå i någon mån ses som ungefär samma media.
Med det sagt är denna bokcirkel ett fint initiativ som jag hoppas att det ska gå bra för även i fortsättningen!